Hur ser lärandet ut i de formella och informella sammanhangen?
Flera läsprojekt har startats så som Läs för mig pappa, ASL, Learning to read, En läsande klass och Happy bookmeal. Vad dessa satsningar egenligen utvecklar för kunskaper.? De är framförallt riktade mot yngre åldrar och den första läsinlärningen. Det är nästan uteslutande skönlitterära romaner och absolut inte läsniing av nya medier. Läsningen är i dessa projekt riktade mot att man för in mer läsning i barnens huvuden. Egenligen är läsningen mer som ett indiskt elverk. Många sladdar och kopplingar.
Vi behöver träna våra elever i tolkande läsning. Att arbeta med textrörlighet. Textrörlighet övas upp när man sammanfattar texter, har en relation till texten, arbeter med form och funktion, resonera kring text, diskutera och tolka varför man skriver en text. Läs Jenny Folkeryds och Åsa af Geijerstams forskning.
DNs artikelserie om läsning.
Låt våra elever bli prosumenter dvs producenter och konsumenter.
Fan-siter är typiska sidor där man är både konsument och producent. Där får man positiv feedback, samhörighet, informellt lärlingsskap, kollektiva
lärprocesser.
Imitatio- retorisk eller pedagoisk princip att lära sig tala och skriva väl i efterbilda mönstergilla texter. Efterbilda och göra sin egen förändring av text.
Byter fokalisator, före efter eller tar en sido historia, återanvänder teman, uttryck .
Att härma och utveckla orginal. Vad är orginal och vad är kopia?
Hur ser våra användningsmönster ut? Är du besökare eller bosattatt i nätet?
Det man också behöver förutom textrörlighet är narrativt.
Narrativt:
Mulimodalitet-
rörlighet, knappar,
Procumenter
Förstå en
berättelses uppbyggnad,
Aktiva
sociala samspelet, aktivt delta.
Metareflektion,
reflektera kring de egna reaktionerna.
